torsdag 3 december 2009

Storyline uppgift 4

Storyline uppgift 4



Nyckelfråga 1



Vi tycker att Vivaldis våren skulle vara en fin melodi...eller den där....i natt ska vi dansa vid Svartrama tjärn, i långdans i språngdans




Visa vid midsommartid


Text Rune Lindström


Musik Håkan Norlén


Du lindar av olvon en midsommarkrans


och hänger den om ditt hår.


Du skrattar åt mångubbens benvita glans,


som högt över tallen står.


I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn i långdans,


i språngdans på glödande järn.


I natt är du bjuden av dimman till dans,


där Ull-Stina, Kull-Lina går.



Nu tager du månen från Blåsbergets kam


att ge dig en glorias sken.


Och ynglen som avlas i gölarnas slam


blir fålar på flygande ben.


Nu far du till Mosslinda, Mosslunda mor,


där Ull-Stina, Gull-Fina bor.


I natt skall du somna vid Svartrama damm,


där natten och mossan är len.



Nyckelfråga 2



Vad finns i en tom flaska?



En tom flaska är inte tom, det finns luft i den. Om man håller för öppningen och sänker ner den under vatten ocg sedan släpper så kommer flaskan att skjuta upp ur vattnet. Om man håller kvar flaskan under vattnet så kommer vattnet att tränga undan luften som i sin tur stiger upp till ytan, det syns bubblor. En tryckutjämning har skett. (se bild)




Nyckelfråga 3



Gummit utvidgas när vi blåser in luft i ballongen, när vi släpper den vi gummit återta sin form och luften pressas ut igen. Ballongen flyger iväg av kraften som skapas när luften pressas ut. Ju mer luft vi blåser in i ballongen desto mer komprimerad blir luftpartiklarna, lufttrycket ökar. Luften i ballongen trycker på för att komma ut.



Om man blåser i ballongen till den spricker beror det på att lufttrycket blir alltför stort för materialet i ballongen, det kan bara töjas till en viss gräns. Gummit är den svaga länken.



En hårtork drivs av en elektrisk motor som driver ett fläkthjul runt, vilket i sin tur suger in luft. Luften skjuts ut från fläkten vilket bildar en luftström, hastigheten beror på motorns varvtal. I dammsugaren bildar motorn och fläckthjulet ett kraftigt undertryck på den ena sidan vilket skapar sugkraften. Kraften bestäms liksom i hårtorkens fall av vilken effekt motorn har. Detta i sin tur bestämmer hur stora eller små föremål jag kan suga in.



En hårtork drivs med en elektrisk motor som driver ett fläkthjul runt, vilket i sin tur suger in luft. Luften skjuts ut från fläkten vilket bildar en luftström, hastigheten beror på motorns varvtal. I dammsugaren bildar motorn och fläkthjulet ett kraftigt undertryck på den ena sidan vilket skapar sugkraften. Kraften bestäms liksom i hårtorkens fall av vilken effekt motorn har. Detta i sin tur betsämmer hur stora eller små föremål jag kan suga in eller blåsa bort.



Nyckelfråga 4



Det flyger en liten stund för att sedan störta med framändan neråt. Dragkraften som man får genom att handen, som släpper iväg flygplanet, ger den kraft att ta sig framåt. Lufttrycket är högre under flygplanet vilket håller den uppe. När planet flyger rakt så trycker den ner luft under planet vilket ger den lyftkraft och gör att den kan hänga i luften. Till slut faller p.g.a. jordens dragningskraft. Se bild, den förklarar allt!






Nyckelfråga 5



Fåglar och andra varelser har breda, platta vingar som de kan röra med hjälp av kraftiga muskler. Fåglar har lätta kroppar och ihåliga ben o kroppen. Fåglarnas vingar ger lyftkraft och stjärtfjädrarna används för att styra och bromsa. Fjädrarna i vingens spets driver fågeln framåt, resten av fjädrarna skapar lyftkraften. En vinge ändrar utseende under vingslagen. Vingen är bred och utsträckt när den slås nedåt och fågeln får fart; när sedan fågeln drar ihop vingen för att ta ett nytt vingtag dras vingen in mot kroppen för att minska luftmotståndet. En fågelvinge i genomskärning har den perfekta formen för att flyga, den är aerodynamiskt fulländad, den trycker ner luften under vingen vilket ger fågeln/flygplanet lyftkraft.




Vråken utnyttjar termiken i luften när den seglar runt. Tornfalken spärrar ut sina stjärtfjädrar och vingpennor när den står still i luften och spanar efter ett byte. Hackspetten använder sig av bågflykt, en böljande flykt upp och ner i vågor. Lärkan flaxar kraftigt med vingarna och stiger rakt upp i sin drillflykt.





Med barnen



Två lätta experiment med luft för att visa eleverna att varm luft utvidgar sig samt att den stiger. Förslagsvis kan experimentlektionen inledas med att läraren tänder ett jul-änglaspel och funderar tillsammans med klassen varför änglarna snurrar. Diskussionen efter kan sedan exempelvis behandla varför man skall ha mössa, varför en luftballong flyger eller varför det är varmt ovanför ett ljus men inte vid sidan om det.



Gör en balansstav av en rundstav och 3 snören, varav två lika långa. Bind fast en tom ballong i det ena och en uppblåst i det andra, fäst dem i ytterkanterna på staven. Fäst det tredje snöret på mitten av staven, håll upp och se om de väger lika mycket?



Glaset och pappret. Fyll ett glas med vatten lägg en bit stabilt papper över öppningen och vänd snabbt glaset upp och ner samtidigt som du håller fast pappret. Ta bort handen som håller fast pappret: pappret sitter kvar och motverkar att vattnet rinner ut



Blås på ett ark papper ovan ifrån och se vad som händer; pappret lyfts uppåt av trycket underifrån, som bildas när du blåser undan luften över.








2 kommentarer:

  1. Oj, vad konstigt det blev med vit bakgrund på en textsnutt...hmm... måste gjort ngågot tokigt när jag skrev i googledocs:s

    SvaraRadera
  2. Bra förslag på start-experiment! Ett änglaspel är ju en jätte-tydlig illustration av att den varma luften stiger - passar dessutom speciellt bra just nu i Advent!/MIA

    SvaraRadera